Imorse var jag och Larissa uppe med tuppen, eller snarare deras kanariefågel som tycker om att låta. Vi gick till skolan och mötte upp med de andra som vi träffade igår. Vi klämde in oss i en liten bil, fyra stycken i baksätet - finns det hjärterum som finns det stjärterum men strunt i säkerheten verkar vara Brasiliens motto. Vi åkte till en park/zoo. Vi började med frukostknytis, alla hade tagit med sig något och det mesta var olika sötsaker. Fick tillfälle att prova lite brasilianska specialiteter.
Sen så roade vi oss med lite lekar. Först "peteca" (bilden under visar hur den ser ut), vi stod i ring och slog den mellan oss och försökte slå den mellan oss så många gånger som möjligt utan att den landade på marken. Man slår den mellan sig genom att använda handflatan som slagträ/racket. Sen spelade vi fotboll som slutade med en bruten nagel för mig men innan dess var det kul. Vi gick vidare och efter ett tag kom vi till ett litet zoo. Larissa var tvungen att gå för hon hade skola (på en lördag?!). Men då fick jag tillfälle att prata med de andra och lära känna dem lite mer.
Som vanligt när jag går på nya djurparker, vilket jag inte gör jätteofta, är jag rädd att det ska komma terarium med ormar på oväntade ställen men det gjorde det som tur var inte. Det fanns många olika papegojor och andra fåglar, lejon, apor och ett akvarierum med massa olika fiskar i olika akvarium. Har även gått i djungel, i fipflops, inte djungel-djungel men det var sådana växter som finns i djungeln och delvis så gick vi bara på en liten stig i djungeln. Efter så följde jag och de flesta av de andra med läraren och hans familj hem där vi åt lunch. Då var klockan halv fyra men de äter så sent i det här landet.
Lärarens fru (som jag inte kommer ihåg namnet på för tillfället men hon är väldigt snäll och gullig), jag, Larissa (som jag bor med/hos), amerikanskan Hanna och engelsmannen Edward
Karen (dotter till läraren) och Larissa
Jag och Flavio (läraren)
När jag tog den här bilden tittade de andra lite konstigt på mig men jag tyckte det var kul att det fanns en fisk som hette samma sak som lillebror :)
Efter lunchen kom Larissa och hennes föräldrar och hämtade mig. Hemma så duschade vi och snyggade till oss för vi skulle på fest. På grund av språkförbistringen så hade jag inte uppfattat att det var ett bröllop vi skulle på så är glad att jag tog på mig klänning så jag kände mig någorlunda uppklädd i alla fall. Larissa presentera mig för massa olika människor där alla var antingen aunt, uncle eller cousin.
Brassarna är lite annorlunda mot oss svenskar. För det första håller de aldrig tiden, inte ens för bröllop så under vigselns gång så droppade det in nya människor hela tiden. Jag skulle inte säga att de är respektlösa, det ser det nog som att det visar respekt genom att vara fär, men jag skulle inte uppskatta om folk pratar om annat under min vigsel och pratar i telefon. Nog för att vi var utomhus och det var mycket folk och vi stod en bra bit ifrån prästen och brudparet, men ändå. Sen under middagen var det som att vara på vilken middag som helst bara det att det var väldigt mycket folk. Nog för att det kretsade kring brudparet men inte på samma sätt som i Sverige. Ändå kul att se och ha varit på ett brasilianskt bröllop. Ur svensk synvinkel är det också kul att se att i princip alla vuxna på festen drack läsk och det bara ett fåtal som drack öl. Trodde ändå att man drack vin i Brasilien men tydligen inte. I Sverige så handlar mycket om att dricka alkoholhaltiga drycker men inte här, kan bero på att de är högljuda och pratglada utan berusningsdrycker men att vi svenskar behöver lite hjälp på traven för att komma igång med det.
Larissa och jag
Kalasklädda
.