Idag var det dag två på jobbet. jag och Maria delade upp undervisningen lite grann mellan oss. Vi kom fram till att det räcker att vara en i klassrummet åt gången så vi vi pratade med the headteacher och frågade om vi kan dela upp dagen mellan oss, vilket hon tyckte var helt okej. Så från och med imorgon så kommer en att jobba på morgonen och en på eftermiddagen, så vi byter av varandra vid lunch. Nog för att jag är här för att jobba men det är ändå skönt att jobba halvdagar. Det är tröttsamt att jobba heldagar, blir mycket tid där vi mest bara sitter och väntar och så kan vi inte ta för oss att göra något direkt vettigt för vi har inget kontinuerligt schema.
När vi var klara för dagen så åkte vi till centrumet, har aldrig varit i den delen så var kul att se. Vi gick till en glassbar där de hade hur mycket olika glassmaker som helst. Man plockade glass själv, jag tog fem olika kulor och Maria tog sex. Sen gick man fram till kassan och vägde sin skål och fick ett pris. Jämfört med glass hemma i Sverige så var det väldigt billigt och det var fantastiskt gott. Såklart lyckades jag klanta till det en aning för tydligen ska man få en stämpel på kvittot som visar att man betalt, jag hade betalt men hade tappat bort kvittot. Så med hjälp av teckenspråk och att se en aning förvirrad ut lyckades jag förklara det för hon i kassan - som kände igen mig eftersom jag sticker ut ur mängden här - och en snäll tant som jobbade där fick leda mig ut ur glassbaren. Men nu har jag ju lärt mig det till nästa gång att jag ska hålla hårt i kvittot.
Allt detta för 7 reals vilket är ungefär 20 kronor
Nöjd tjej
Efter vårt glassintag väntade vi på att en kille från AIESEC skulle komma och hämta oss men han var, som alla brassar är, sen så vi fick vänta lite extra. Han skjutsade oss till en skola där vi var på möte angående att ta lektioner i portugisiska. AIESEC har gjort en deal med skolan att vi får lektioner i portugisiska och i utbyte ska vi ge lektioner i engelska och berätta om land vi kommer ifrån och vår kultur och specialiteter. Känns som ett bra utbyte och ser fram emot att komma igång. Ska bli skönt att lära sig lite portugisiska så jag inte känner mig helt bortkommen så fort någon säger något. Läraren var en storvuxen man runt 60 år med ett rejält handslag. Han är den första brasiljanaren som vi träffat som pratar engelska utan brytning så vi blev lite förvånade när han sa att han var från Brasilien.
Efter det följde jag med Maria och killen som var med på mötet till en restaurang för att möta upp andra AIESECare, dels sånna som jag själv som är här och arbetar på skolor och företag men även de som jobbar med AIESEC Uverlandia. De har bara varit här en vecka längre än mig men verkar känna alla så bra och ha härlig gemenskap. Nog för att jag tycker om min värdfamilj mycket och det är väldigt gulliga mot mig men det är ju skönt att träffa andra som är i samma situation. AIESEC Uberlandia skulle kanske fixa en facebook-grupp så man lättare kan ta kontakt med varandra... Med hjälp av GPS i deras telefoner kollade vi upp hur man tog sig dit och det visade sig att det bara var 3 km dit så vi bestämde oss för att gå. Det var skönt att vi var tre, när vi gick inne i stan så var det inga problem med upplysta gator men sen kom vi utanför centrum och då blev gatorna mindre upplysta - antar att de inte är gjorda för att man ska vara ute och promenera efter mörkrets intrång (börjar bli mörkt vid kl. 18) Det var väldigt trevligt och vi åt god mat. Nu kanske ni tror att jag var på en brasiliansk restaurang men så var inte fallet för på den här restaurangen serverade de mat från Mellanöstern. Klockan blev elva på kvällen när några av oss började tänka på refrängen. Eftersom jag var på en ny plats i Uberlandia där jag aldrig varit förut och det var mörkt så kände jag inte för att försöka hitta hem med buss, speciellt inte eftersom jag skulle behöva åka själv hela vägen. Jag fick hjälp att ringa taxi, kändes som det säkraste sättet att ta sig hem. När taxin kom visade jag upp lappen med adressen till vart jag bor och han körde hem mig. Himla bekvämt och det gick på 20 reals (60 kronor) så det känns helt värt.
Några av de som var med och jag