I fredags tog jag tåget söder ut, närmare bestämt till huvudstaden London. En fantastisk stad måste jag säga och jag längtar redan tills nästa gång jag får tillfälle att åka dit när det nu blir. Kort sagt så förstår jag varför folk blir förälskade i London. Det enda som är lite negativt är att det är så sjukt mycket folk överallt, ska aldrig mer klaga på att det är för mycket folk i Stockgholms t-bana. Det här med mycket folk är något som är motsägelsefullt hos mig, jag gillar storstäder och pulsen som finns där samtidigt som jag får lite panik av att det är så mycket folk och trångt.
Tågresan dit gick utan problem och det gick över förväntan att möta upp med Maianne, Madeleine och Sebastian. Kan dels bero på att vi bestämde oss för att ses vid Platform 9 3/4
Kusiner
En ego-bild
Juldekorationerna var på plats och det var härligt och fint.
På teatern innan Dirty Dancing. Den var riktigt bra och vi hade tur med platserna och satt långt fram.
Big Ben och House of Parliament
En blå tupp bland statyer av andra viktiga personer som varit värda att bli en staty (tyvärr inte med på bilden)
Vi såg många olika street performance som försökte samla in pengar och det här var ett av dem
Det här var ett annat sätt. Dålig bild eftersom det blåa ser ut att vara det han sitter på men det ska se ut som att han svävar. Var många olika i kostymer och masker men jag tycker det är lite obehagligt med folk i mask.
Tower Bridge
KusinerEn ego-bildFaster och kusiner på Millenium Bridge
The Millenium Bridge och S:t Paul's Cathedral
På fredagen när vi hade träffats åkte vi in till Piccadilly (har haft Pernilla Whalgrens låt på huvudet mer än en gång). Vi träffade en norrman som konstigt nog påminnde oss om Markus. Vi åt en sen lunch på en mexikansk restaurang och gick sedan runt och kollade i skyltfönster och på juldekorationer. Gick även in på den stora leksaksaffären Hemley's och förutom att det var så stort fascinerades jag av hur mycket energi och engagemang de som jobbade där hade. På lördagen stod det shopping på agendan och på söndagen turistade vi. Vi har konstaterat att tiden gåt fortare i London, det måste vara minst två London-minuter på en vanlig minut. Tar lite tid att ställa om till den tiden och den svishade förbi.
Idag så checkade vi ut från hotellet och tod sedan en gemensam promenad till Harrods men när vi kom dit så sa vi hej då. Jag gick runt och tittade lite i det stora varuhuset på egen hand men det är så stort och svårt att ta in alla intryck, det var min känsla. Jag gick runt och gjorde lite sista-minuten-turistande eller vad man ska kalla det innan det var dags att åka till King's Cross och ta tåget hem. Efter en fantastisk helg kändes det väldigt ensamt och tråkigt på tåget. Ensamresande är ensamt helt enkelt.