Nu kanske ni tror att jag har tagit mig till ett internetcafé eller liknande i Rio de janeiro för att skriva detta, men så är inte fallet för det här inlägget är förinställt. Vill ju inte låta er gå runt läs-lösa när jag är och roar mig och upptäcker en ny stad.
Att säga "bussarna i det här landet" är att göra en generalisering som jag inte kan stå för men att säga att bussarna i Uberlandia är en klass för sig. Det är inte bara klagomål från min sida för de går ofta och det är ett smidigt sätt att transportera sig från ett ställe till ett annat och det är billigt. Dock verkar de ändra priserna lite då och då, inga stora skiftningar men ändå, tror det har att göra med protesterna som varit här tidigare. Första veckan jag jobbade kostade det 2.85 reals, andra 2.80 reals och nu 2.70 reals (ungefär 8 kr). För den slanten kommer man så långt bussarna går för så länge man är inanför spärrarna så behöver du inte lösa ny biljett. Vet inte exakt hur det systemet fungerar men det har funkat bra för mig. Exempelvis när jag har åkt till jobbet eller skolan så hoppar jag på en buss utanför hemmet (någonstans mellan 50-100 meter) så går jag av den bussen vid en bussterminal där jag byter till nästa buss. Terminalen är ett inhägnat område (nu låter det som att det är någon form av boskap det handlar men det är resande människor) så bara de som har betalt kan vara på den sidan av spärrarna. Det fungerar på samma sätt som med tunnelbanan i Stockholm, för med de svenska bussarna så kan du åka vart du vill inom en viss tid men måste då hålla koll på en biljett och visa upp.
På bussterminalen på väg till jobbet förut så såg jag alltid ett gäng hundar springa runt. Finns många hundar här som verkar vara herrelösa men som har skapat sig ett gäng, tänker mig att de är som Oliver och gänget (från Disney). De ser alltid ut att ha någon form av agenda för dagen och verkar gilla livet. En liten hundspaning mitt i busspaningen.
Vid de större terminalerna så betalar man innan man går in till terminalen men vid min hållplats som är liten betalar man på bussen. Det är inte som i Sverige där man betalar till chaufören innan man går på utan här går man på och bussen kör vidare. Om det är många som går på samtidigt så bildas en liten kö längst fram i bussen. Många har såklart busskort som de bara blippar för att komma igenom spärren medan andra, som exempelvis jag, betalar kontant och då sitter det en person som sköter kassan och som släpper igenom en. Det verkar som att pensionärer åker gratis för de brukar gå på i de bakre dörrarna (där man släpper av folk) och en del viftar med sitt ID-kort som för att säga att de är gamla nog.
Det negativa med bussarna är att de kör som galningar. Egentligen är det ju inte bara bussar som kör som tokar utan det gör även alla andra fordon med. Men på bussen märks det lite mer skulle jag säga eftersom man sitter eller står brevid främmande folk som man helst inte ville ramla in i eller trycka sig överdrivet mycket emot. Många chaufförer verkar satsa på samma grej som de gjorde i Gävle, nämligen köra gasen i botten mellan stoppen och sedan tvärnita. Sen blir det inte bättre av att de har satsat på någon form av fartgupp som ingen direkt bromsar för. När man åker buss är det helt klart sämst att sätta sig på de "coola" platserna längst bak i bussen för där finns det ingen stötdämpare alls som hjälper till att jämna ut guppet. En gång kändes det som att jag flög en meter ur sätet men det är nog att överdriva. Men det var i alla fall runt en decimeters flygtur. Så det är opassande att äta alltför mycket innan bussresa då det finns risk att maten flyger ut igen alternativt att alla organ i kroppen har bytt plats. Det är lite av en ofrivillig berg-och-dalbana som man bjuds på. Jag kan tänka mig att det är lite såhär det känns för Harry Potter i tredje boken/filmen när han åker den där trollkarlsbussen som är en trippeldeckare.
Något som skiljer sig från de svenska bussarna är att de här bussarna kan åka med öppna dörrar. Svenska bussar kan inte åka iväg om dörrarna inte är ordentligt stängda, vilket skapar frustration iband men det är ändå bra att tänka på säkerheten. Här så börjar dörrarna öppnas när bussen ännu inte stannat och bussen rullar iväg så fort alla fötter bland nypåklivna är på. Jag antar att de är underrejäl tidspress när de kör och gör allt för att hinna i tid.
En sak som jag såg men som jag tyvärr inte hann ta kort på var hur det funkar för rullstolbundna att ta sig av bussen. Det är två höga trappsteg in i bussen men när en rullstol ska av så fälls det ena steget in och det andra vecklas ut till en plattform och det skjuts upp kanter så den inte rullar av. Så blir detta en his för personen i rullstolen. Smart tycker jag men sen kanske det inte alltid fungerar så smidigt.
Hemma är det ju lite förvirrat när man åker buss i en ny stad eller en ny sträcka eftersom våra hållplatser heter efter vad eller vart de är. Här heter det ingenting, det är bara de stora terminalerna som har namn och de andra har bara nummer. Exempelvis när jag jobbade så gick jag av vid tre stoppet. Ddet blir så mycket lättare att hålla koll på när man ska gå av när det är nytt. Nog för att de flesta bussar i Sverige har någon form av information om vilken som är nästa station och det har dom ju inte här.
Här är min hållplats som jag åker ifrån.
Här är bussterminalen där jag byter buss. Det är svårt att se hur lång den är men efter bussen som står inne får det plats tre bussar till och sen är det lika stort på vänstra sidan som ionte är med i bild.
Såhär ser det ut på bussen där man betalar
En hållplatsskylt
I det här landet är de så dåliga på engelska att det inte ens står "stop" på skyltarna...
Här är det vanligt med telefonkiosker