Här är ännu ett förinställt inlägg. Tänkte berätta lite om matvanor och familjeliv, alltså det som jag har sett och uppmärksammat på olika sätt. Vi får se hur det slutar men det kommer antagligen bli ganska spretigt.
Som jag antagligen har nämnt så lever jag i princip på ris och bönor med olika tillbehör. Tillbehören består oftas av någon köttbit men kan även vara potatis eller pasta. Jag förstår verkligen inte varför man ska äta ris med potatis eller pasta, det blir liksom too much, så jag brukar undvika denna kombo i största mån. De verkar helt klart inte ha hört om tallriksmodellen och att den har ändrats nu i år till att man bör äta mindre kolhydrater.
Det är väldigt vanligt att jag får frågan "vad äter ni i Sverige?" vilket jag tycker är svårt att svara på. För att undvika att låta som Bubba i Forest Gump så svarar jag att vi äter många olika saker med influenser från världens alla hörn men att det blir mycket kött och potatis. Att de ställer den här frågan beror antagligen på att de bara hade svarat "ris och bönor" kort och gott. En vän här sa att det inte riktigt känns som att man har ätit om man inte har fått i sig ris och bönor under dagen. Själv tycker jag att det är tjatigt att inte variera sitt matintag även om min tid i Gävle bestod av fradags-tacos nästan varje fredag och om det uteblev på fredagen så tillkom det en annan dag. Men tacos är gott och går att variera (även om de ibland gör bönorna till en kräm/sås så jag ska inte klaga) och anpassa till sitt eget tycke och smak.
Att maten är salt har jag nämt förr. Men salt är också den enda kryddan verkar det som, inte så mycket peppar eller örter i maten. Dock har de små pepparfrukter som ligger i en vätska i en flaska. Detta lägger/häller de upp på tallriken ytters försikt. Har inte smakat det men antar att det är stark eftersom de häller en två droppar eller tar en frukt (de är cirka 1 cm långa). På tal om salt så är det den enda dressingen de har på salladen och då hade jag nog föredragit att ha den utan någonting.
Men vad jag äter har jag nog berättat om lite då och då i förbifarten så vi går vidare till något som är kopplat till mat, nämligen familjen. I min värdfamilj är de måna om varandra och att göra saker tillsammans. Men en sak som jag tycker är lite lustig är att när mamman har lagat maten ropar hon på oss att komma och Larissa berättade att hon vill att familjen ska äta tillsammans. Men att äta tillsammans här är inte alltid att äta vid samma bord utan mer att äta vid samma tid. Nog för att vi har intagit ett antal måltider samtidigt kring bordet men det är lika vanligt att jag och barnen sitter inne på rummen vid våra datorer och föräldrarna framför TVn och äter. Det är klart att vi inte alltid äter tillsammans hemma i Sverige heller men är alla hemma samtidigt så samlas vi kring bordet och äter. Nog för att jag vet att inte alla familjer gör så men i mina ögon ter sig det märkligt. Det är samma sak när släkten är samlad, det är mer att de är i samma hus som räknas men så var det i och för sig äen när jag bodde på Long Island så det kanske är vå familj som har som tradition att samlas kring matbordet för långa middag. Sen är de ju väldigt högljudda, lite italiensk/medelhavsstil skulle jag tro, så då kanske man inte orkar sitta runt samma bord eller så är de högljudda just för att de inte sitter runt samma bord.
Sen är det det här med husen. Det ser ut som radhus fast det är lite utrymme emellan husen där man kan förvara bråte om man känner för det (vilket de verkar göra). Husen jag har sett med fler än en våning kan jag nog räkna på en hand, bortsett från höghusen downtown. Av de husen jag har varit inne i har alla rum klinkers på golvet, vita väggar och är spartanskt inrett. Jag får inte den här myskänslan som jag får i Sverige men det kanske beror på att jag är svensk och inte beefinner mig i Sverige. Nog för att min amerikanska värdfamilj hade mer saker i sina rum och mjuka härliga soffor som man sjönk ner härligt i men där fick jag inte heller samma myskänslan så det borde ju bero mer på mig än på att resten av världen är fel. Det som man är uppvuxen med blir det trygga och mysiga. 3 av 5 hus som jag varit inne i känns som att de håller på att renoveras eller att en bomb har slagit till. Det är väggar som har påbörjats att slås ut, halvmurade väggar och/eller det känns som att man sitter i ett garage. I huset där jag bor är känslan inte så men det är ändå något jag saknar som gör att det känns lite sunkigt. Sen har jag varit inne i andras hus (AIESECers, var av en lägenhet) som har känts riktigt moderna och fräscha, där har jag kännt att om jag (mot förmodan) skulle bo här så skulle jag vilja ha det så. Jag skulle absolut inte vilja bo i något som ser ut som ett bombnedslag.
Jag vet fortfarande inte riktigt vad det här är. Men det växer under mark likt potatis och morot, innan de skalas så är de bruna. Innan de blir kokta ser de ut som på den övre bilden. De påminner lite om potatis i smaken, sådär llite söt. Det är gott om man inte äter för mycket för då börjar det växa i munnen.
Såhär har min tallrik sett ut på jobbet i stort sett alla dagar. Nu ser det väldigt grönt och trevligt ut men det är bara för att saladsbladen ligger ovanpå. I bakgrunden ser vi ris och bönor som är standarden, lite kött och det gula längst fram är det som är på föregående bild och det till vänster som är mer bränt gul är stekt banan. Den mörgröna salladen var ingen hitt för det smakade som vanligt gräs (nu kanske ni undrar hur jag vet hur gräs smakar men när jag var liten provsmakade jag faktiskt gräs, antagligen vid matlaging i lekstugan)
Ett stycke brasiliansk hot dog
Det här var barnen på skolan helt galna i. Det är banan som de har gjort någonting med. Jag var tvungen att smaka bara föra att veta vad det var. Det smakade sött med något konstigt. Barnen behövde inte oroa sig för att jag skulle äta upp det för dem.
I den här är det vatten. I början trodde jag det var något speciellt vatten som man hällde i istället för att ha det i plastdunkar. Men sen visade det sig att det var vanligt kranvatten. Vet inte varför man har det i dessa lerkärl, har sett det hos andra jag varit hemma hos också. Kanske att det bli någon bra reaktion med vattnet när det kommer i där för det smakar bra och jag mår bra trots att jag druckigt av det i fyra veckor. Dock luktar vattnet i badrumskranen inte alls gott så det använder jag bara till tandborsten och vill inte ens gurgla i.
Sen är det ju det här med deras mattider. Frukost och lunch äter de i vanlig tid (svenska mått). Sen är det mellis/fika (de borde verkligen ha ett ord för "fika" här för här använder de samma ord för frukost och fika vilket i början blev förvirrande för mig när Larissa började snacka på frukost på eftermiddagen. Jag har försökt lära henne att på engelska är det vanligare att säga "snack" om det som man äter mellan måltiderna) på eftermiddagen. När jag jobbade var det vid tre men här hemma är det vid fem. De dricker väldigt mycket kaffe här, jag har smakat på det en gång men de har så himla mycket socker i - alltså i termosen redan från början för att "alla" vill ha det så. Sen är det inte middag förrän vid tio på kvällen. Känns lite ologiskt, kan förstå det under deras sommar när det är jättevarmt att man ville äta när det är svalare men nu är det bara obegripligt tycker jag. Jag undrar hur barnfamiljer gör, kan ju hoppas att barnen får äta tidigare så att de kan gå och lägga sig i bra tid.
Lite så är det här. Punkt.