Kan börja med att säga att jag tycker Rio är en fantastisk stad så jag hoppas jag någongång i framtiden får tillfälle att åka dit igen. Men dessa dagar har inte blivit riktigt som vi tänkt oss vilket dels beror på att vi inte hade någon bestämd plan från början och en del aktiviteter måste tydligen planeras långt i förväg, en del motgångar skyller jag på brassarna och sen så hade vi ju inte riktigt tänkt oss att det skulle regna när vi var där. Brasilien är inte alls lika atraktivt land när det regnar och är kallt minst sagt.
Kan sammanfatta Rio med att vi har varit konstant blöta, första halvan av svett och andra halvan av regn. Men för att få någon slags ordning i detta skrivande så tar jag det dag för dag.
Fredag - Jag gick upp 04.30 och klockan fem kom Hanna och Flavio och hämtade mig och vi åkte till flygplatsen. När vi gått igenom securityn i Uberlandia kände både jag och Hanna en viss känsla av frihet nu när det inte är någon värdfamilj som hpller koll på en. Resan gick bra, vi hade ett kort bytte i Belo Horizonte och vid nio hade vi landat i Rio. Helt overkligt! Vi frågade i informationen på flygplatsen hur vi skulle ta oss där ifrån och fick tips om en buss som vi tog. Sen visade det sig att både jag och Hanna var lika dåliga på att ta vägbeskrivningar så. Vi hoppade av den första bussen för att ta en annan vanlig stadsbuss och tog tydligen fel så vi snurrade runt en del. Som tur var hittade vi (eller egentligen så var det dem som hittade oss) folk som pratade engelska som kunde säga vilken buss som var rätt buss. När vi satt på rätt buss ville vi bara försäkra oss om det och frågade en man bakom oss om han kunde engelska vilket han kunde och han berättade vart vi skulle hoppa av sen. Det lustiga i det hela vara tt vi började prata om vart vi kommer ifrån och vad vi gör här och då sa han "jag pratar svenska". Eftersom jag mest pratar engelska nu så höll jag på att svara på engelska innan jag hade ställt om till svenska. Tydligen hade han pluggat på KTH i tre år. Tillslut hittade vi i alla fall till vårt hostel (Books Hostel). Vi lämnade våra väskor och gick ut på upptäcktsfärd och åt lunch. På kvällen kom Edward. Vi åt middag och gick sedan mest runt. Vi bodde i ett område som heter Lapa och på helgerna så är det gatufest så vi kollade in det.
Lördag - Spenderades vid havet. Kollade in stranden som låg närmast vårt hostel. Här ifrån såg vi både Sockertoppen och Christus-statyn. Vi såg även många flygplan på nära håll eftersom den något mindre inrikesflygplatsen låg i närheten. Vi tog buss till Ipanema och kollade in stranden där.
Söndag - Jag och Hanna fick med oss två random tjejer från hostlet (en från Singapor och en från Syrien). Vi hade sett fram emot lite shopping men tänkte inte på att det var söndag så allt var stängt. Istället kollade vi in stranden i Cobacabana som höll på att rustas upp inför påvens besök. På eftermiddagen var det meningen att vi skulle gå på fotbollsmatch. Jag är ju inget jättestort fan av fotboll som ni vet men tänkte att om de andra ska gå och om jag är i landet som älskar fotboll och matchen är på världens största arena så kändes det dumt att säga nej. Vi åkte i samlad trupp från hostlet, ungefär 20 pers plus en kille som jobbade hostlet som hade tagit på sig att fixa biljetter till bra pris. Tyvärr hade han nog tagit sig vatten över huvudet så han lyckades få fram typ tre biljetter som var utspridda över hela arenan. Så vi gav upp, så intresserade var varken jag eller Hanna att vi ville stå själva bland massa brassar och låtsas vara intresserade. Vi hörde i alla fall jublet när lagen kom in och stämmningen verkade vara på topp efter avspark och vi har sett arenan där fotbolls-VM ska hållas, utifrån i alla fall. Vi var mest ledsna för Edwards skull eftersom han verkligen brinner för fotboll och hade sett fram emot det här likt hur ett barn ser fram emot julafton. Tillslut fick han tag i en biljett och vi kände oss glada för hans skull likt två systrar glada för sin bror. Jag och Hanna bestämde oss för att gå på bio. På väg till bion fick jag ett sms från Edward att hans biljett var fejk och att han var på väg tillbaka till hostlet... När vi kom till bion hade filmen redan börjat och biljetterna var slut. Oflyt helt enkelt! Jag och Hanna kände inte för att vända om och ge upp i första hand och gjorde någonting som kan uppfattas som dumt och som jag inte uppmuntrar mina läsare till att göra. Vi ålankade in på bion. Har aldrig gjort det tidigare i mitt liv och kan nu bocka av det från min obefintliga bucket-list. Problemet var att vi inte visste vilken salong det var och frågade oskyldigt killen som släppte in folk till en annan föreställning. Antaglien var det vår blonda ljusa skönhet (som alla brassar berömmer oss för hela tiden, "bonitas" blev ett vardagligt ord att höra om man säger) som förblindade oss för han pekade bara och tittade bort och vi smet ut och ingen kom in och hämtade oss. Eftersom vi inte hade några platser så satte vi oss på golvet på den plats som är avsedd för rullstolsbundna.
Måndag - Vi checkade ut från det första hostlet. Innan vi åkte vidare så ville vi kolla in Santa Theresa, vårt hostel låg vid foten av det. Var väldigt fin utsikt därifrån. Tydligen ska det finnas några ruiner där som ska vara sevärda men det var stängt, oflyt. Sen tog vi taxi till det andrra hostlet. Priserna var detsamma på båda ställena men kan väl säga att det vi betalde för konfort på det första betalde vi för utsikten på det andra. På det första stället kändes det som att vi var hemma hos någon. Det andra var inte ogästvänligt men annorlunda. Det bestod av två hus som låg längst ett berg. Vi sov i det nedre huset och i det övre huset serverades frukosten och det fanns fler rum där. Det var 108 trappsteg mellan husen. På det första stället kändes en del av människorna som hämtade hur MTV-serien Jordie Shore (alltså massa fulla partyglada britter). På det andra stället fanns det också partyglada britter men det verkade som att det inte bara var närheten till träden som hade skapat namnet Rio Nature om man säger så... Vi hade planerat att ta oss upp på Sockertoppen på sena eftermiddagen eftersom vi hade fått tips på att ta sig upp så att man får se utsikten både i solljus och i mörker. Men när vi skulle börja ta oss upp så molnade det på. Senare på kvällen så började det regna.
Tisdag - På morgonen var det sådant väder som jag väljer att kalla "överdriven luftfuktighet", alltså när det inte tydligt regnar men allting som är ute blir blött. Sen under dagen utvecklades det här till riktigt regn och på kvällen så återgick det till överdriven luftfuktighet. Vi hade bestämt oss att vi skulle bestiga det mindre berget innan Sockertoppen (när man åker upp till Sockertoppen så är det två linbanor man tar, först en från marken till toppen av lilla Urca och sen från Urca upp till Sockertoppen. Till Urca ska man kunna gå upp). Vi gick längst vägen som vi trodde skulle leda upp till toppen. Vi påpekade att vi inte gjorde någon direkt stigning och mycket riktigt så kom vi fram till ett stopp och hade bara gått längst bergets fot. När vi kom tillbaka hade det blivit ännu molnigare och regnae ännu mer så vi gav upp. Istället gick vi in i ett köppcentrum (vilket är det enda förutom några museum som guideböckerna ger förslag om att turister i Rio kan göra om det regnar så det säger väl en del om hur kul Rio är när det regnar). På kvällen åkte vi upp till Christus-statyn. Det var väldigt dimmigt men Jesus var upplyst så när vi väl kom upp så såg vi honom. Men vi såg ingenting av utsikten, vilket vi visste att vi inte skulle göra innan vi åkte upp för de sa det men vi hade köpt biljetterna i förväg för det måste man. Men det kändes nästan mer läskigt att veta att man är så högt upp och så ser man intenting.
Onsdag - Vi delade upp oss och ägnade oss åt egna äventyr idag. Jag tog mig upp på Sockertoppen. Det var ju inte ultimata förutsättningar eftersom det inte var strålande sol men var ändå häftigt. Såg mer av utsikten här än vad vi gjorde uppe hos Jesus kvällen innan, antagligen för att det var ljust nu. Det var kallt så jag drack varm choklad och det kan jag säga att jag aldrig hade trott att jag skulle göra.
Torsdag - Edward väckte oss tidigt för att säga hej då för han skulle vidare på egen hand. Ett konstigt farväl men världen är ju ganska liten så vet aldrig när man springer in i folk. Efter att ha packat väskorna och checkat ut så hade vi några timmar att slå ihjäl innan vi skulle till flygplatsen. Vi gick till köpcentrumet för att göra några ärenden och sen tog vi en sista promenad till Cobacabana för att se hur allt såg ut när all var iordninggjort inför påvens ankomst. Det var lättare sagt än gjort eftersom många katoliker hade tagit sig dit för att få bra platser (då var klockan 12 och mässan skulle inte börja förrän 18, antar att det är lite som att ta bra platser inför en konsert eller liknande). Vi tog taxi till flygplatsen för att undvika fler förvirrade bussturer (har sett många olika delar av Rio på grund av att vi tagit fel bussar vid ett antal tillfällen). Vi checkade in vid en själv-check-in-apparat. En kvinna på flygplatsen fick det att verka jättesvårt och skulle hjälpa oss - hade räckt om hon ändrat språket till engelska så hade jag kunnat fylla i allt själv men hennes chef kanske stod och hade ögonen på henne så hon gjorde sitt jobb korrekt. Resan hem gick bra och kändes skönt att komma hem. Här i Uberlandia var det också kallt på kvällen när vi kom (landade vid 20.30) men det regnade i alla fall inte och det är väldigt skönt.
Här kommer lite bilder från veckan:

Första bilden från Rio - på stranden med Sockertoppen i bakgrunden

Skönt att Jesus håller koll på en när man är på stranden

Srandkonst

Hanna, Edward och jag

Stranden i Cobacabana

the Lapa stairs

Fina färger var det där

Det var massa olika kakel och bland annat två svenska! Det var någon konstnär som påbörjade detta projekt och det tog upp hela hans liv, är inte helt insatt i det...

Vi hade lyckats pricka in denna veckan då katoliker från alla världens hörn har kommit till Rio för att se påven. Dock vet jag inte om jag tycker att deras slogan här är den bästa, om ni läser den tredje raden som är på engelska...

Ett av för-spektaklen, var många som ville springa fram och ta på korset

Det hade byggt upp hur mycket som helst längst stranden i Cobacabana, bland annat så att man kunde se påven live, det här är när han anlände till Rio

Jag och Sockertoppen, innan det blev väderomslag

Kan se ut som ett vanligt höghus men de första sex våningarna är parkeringshus...

Jag och Jesus

Tre blöta och kalla

Utsikten från andra hostlet när man åt frukost, till vänster skymtas Jesus

Ansiktsuttrycket beror på regnet. Detta är på det lilla berget Urcu

Uppe på Sockertoppen
Det här med att katolikerna hade invaderat staden gick nog ingen obemärkt förbi. De var överallt hela tiden och alla hade blivit tilldelade (eller köpt, är inte så insatt) ryggsäckar, kepsar, tröjor, vattenflaskor, regnponchos och allt möjligt som kan vara bra att ha som hade loggan för "JMJ Rio 2013". Allt var i glada färger så de syntes väl och de gick alltid i klungor. De var glada och sjung och tjoa och tjimma. Känslan var lite som under nollningen när man ser studenter i overaller och glada människor som sjunger. Dock brukar alkohol ligga bakom en del av det glada humöret under nollningen och här var det mer den religösa gemenskapen som låg bakom antar jag. Men tycker ändå inte att skillnade är alltför stor i att höra "papa, papa, papa Franciskus" från att vi sjunger "oo aa pedagog, vi säger oo aa pedagog", viss likhet men ändå så olika, haha. Många var de i alla fall och vi fick frågan många gånger om vi var där för pilgrimsfärden.