Jag har klagat på att det har varit så himla kallt här (vet dock inte hur tydligt här i bloggen och orkar inte gå tillbaka i gamla inlägg för att se efter). Ute har det blåst varannan dag och regnat varannan dag, hittills har det inte varit samtidigt och det är ju skönt det i alla fall. Men även här kan jag konstatera att de verkar tro att det alltid är kallt i Sverige och att jag borde vara van vid extrem kyla (okej, det är inte extrem kyla vi pratar om här men det är kallt). Jag kan förstå att de i Brasilien inte greppar det här med våra årstider men Englands klimat skiljer sig inte jättemycket åt från vårat. Och är det några som klarar av kyla bra så verkar det vara det brittiska barnen (i alla fall de som går på min skola) för en del av dem har shorts på sig fortfarande! Det har varit runt tio grader och det är inte vad jag kallar shortsväder, nog för att man enligt det svenska talesättet ska "frysa in hösten och svettas in våren". Men det blir lite fel enligt min mening om man har shorts och sedan en tjock jacka till det. Men det är kanske bara min åsikt.
Bilden av att det går isbjörnar på gatorna verkar inte så långt bort ändå...
Men, när jag kom tillbaka till England i söndags och även igår (måndag) så var det strålande sol och varmt. Och idag var det fortfarande varmt men ingen sol. Man får vara glad för det lilla för det är faktiskt höst och då ska det bli kallare.
Vilket fantastiskt tråkigt inlägg detta blev, hade någonting vettigt i huvudet innan jag skrev men vet inte om jag kan påstå att det är den känslan som jag förmedlade. Bättre lycka nästa gång helt enkelt...